Undervisningens syfte är inlärning och nya perspektiv.

Pedagogiken är den mer teoretiska delen av undervisningen. Här följer ett exempel från en lektion som jag minns väl, och det handlar om nytt språk som pedagogisk utmaning. Tänk dig att du har bott i Sverige några år:

  • Det står yrkessvenska på schemat. Din Sv2-lärare har skrivit ”åklagare” på tavlan och berättar nu vad en åklagare jobbar med. Du blir förvirrad över beskrivningen. Dina kompisar har sagt “wow, vilket åk!” när de sett din bil. I ditt hemland har du själv drivit en stor bilverkstad och lagat massor med fordon som man åker i.
  • Du gör helt rätt som knyter den nya kunskapen till gamla erfarenheter. Det är precis det som god pedagogik handlar om. I det här exemplet är det extra viktigt att säkerställa kommunikationen, eftersom ett missförstånd blockerar förståelsen. En adekvat fråga från dig gör att läraren kan förklara, att när man lagar det man åker med, kallas man inte åk-lagare utan bilreparatör.

Om vi inte förstår sammanhanget, upplever vi situationen som meningslös. Med pedagogikens hjälp förstår vi alltså med vår hjärna. Det blir en slags intellektuell inlärning, och vi kommer att minnas med hjälp av våra tankar.

Den praktiska delen av undervisning kallas metodik eller didaktik. Med metodiken – metoder – förstår vi med hjälp av en upplevelse, eftersom vi själva är delaktiga och kanske gör någonting. Eftersom vi är känslomässigt engagerade, kommer minnet mer att vara kroppsligt och finnas i sinnena.

Vad har du själv för erfarenhet av metodik?
Vilka olika slags metoder kan du räkna upp?
Finns det några metoder som du har dömt ut?
Hur upplever du ett forum där du möter någon som är skicklig på metodik?
Vad är det som gör det lättlyssnat och roligt?
Vilka metoder fungerar bäst för dig, när du ska lära dig något nytt?
Att vara duktig på metodik, är det en färdighet som du vill träna?

Vill du koppla på någon mer pusselbit?
Ellen Zettergrenkontakt@ellenz.se0705 82 42 02